PREPPING OCH SJÄLVFÖRSÖRJNING

Välkommen till ett samtal om prepping och självförsörjning

Hej kära läsare. Idag har jag äran att dela med mig av ett gäst inlägg från Stefan, en av våra engagerade läsare här på bloggen Alhaga homesteading. Stefan beskriver sig själv som en prepper, men också som en person som nyligen upptäckt att han faktiskt är en homesteader i hjärtat. Detta är Stefans ord: ”Jag fastnade på den här sidan av en tillfällighet och uppskattade hur den resonerade med mig, inte visste jag riktigt då att jag var en homesteader. Vist hade jag hört begreppet men inget som jag tagit större notis av. Fullt upp med att leva i min egen bubbla.”

Hans resa och tankar kring nöd beredskap och prepping är både inspirerande och tankeväckande, så luta dig tillbaka och följ med i hans berättelse, en berättelse som inte bara handlar om förberedelser utan också om hopp och gemenskap.

Vad handlar det här inlägget om?

Det här är inte din vanliga "gör så här" guide till prepping. Istället är det ett varmt och personligt samtal från Stefan till dig som en vän som vill dela sina insikter utan att skrämma upp dig allt för mycket. För även om världen kan kännas osäker och förändringarna sker snabbt, finns det alltid hopp. Vi ska prata om vad prepping verkligen innebär, hur man kan hitta balans i sin beredskap och varför gemenskap är nyckeln till att navigera genom osäkra tider. Låter det spännande, okej då kör vi.

Prepping, mer än bara konserver och ficklampor

Stefan börjar med att påminna oss om vad prepping egentligen handlar om, att vara förberedd för de oväntade händelserna i livet. Det handlar inte bara om katastrofer eller apokalyptiska scenarier, det kan lika gärna vara något så enkelt (men ändå allvarligt) som ett längre strömavbrott, en ekonomisk kris eller en naturkatastrof.

Men prepping är inte bara praktiskt arbete. Det handlar också om mental förberedelse. Att förstå att världen vi lever i förändras, ibland långsamt och smygande, ibland med plötsliga händelser som skakar oss i grunden. Som Stefan säger: "Det är inte alltid högt och uppenbart, utan ofta en tyst erosion av tryggheten."

Och det är just därför vi behöver agera. Inte av rädsla, utan av omsorg för oss själva och våra nära.

Att hitta gemenskap i osäkra tider

En av Stefans viktigaste poänger är vikten av gemenskap. Att vara självförsörjande eller förberedd betyder inte att du ska isolera dig från andra, tvärtom! Att hitta likasinnade människor att dela kunskap och erfarenheter med kan vara avgörande. Oavsett om det handlar om att odla egna grönsaker, bygga upp ett matförråd eller lära sig första hjälpen, så blir allt lättare (och roligare) när man gör det tillsammans.

Stefan uppmuntrar oss alla att delta i sunda dialoger där vi respektfullt diskuterar de förändringar vi ser i världen. För även om vi kanske inte kan påverka allt som händer globalt, kan vi göra mycket på lokal nivå. Både för oss själva och för vårt samhälle.

Balans mellan beredskap och vardag

En annan viktig insikt från Stefan är vikten av balans. Som prepper kan det vara lätt att fastna i negativa tankar om allt som kan gå fel. Men livet handlar också om att njuta av nuet och uppskatta det vi har. Att ta ett steg tillbaka då och då, reflektera över vad som verkligen betyder något och prioritera därefter är minst lika viktigt som att fylla förråden med konserver.

Stefan påminner oss också om att prepping inte behöver vara dyrt eller komplicerat. Små steg räcker långt, kanske kan du börja med att bygga upp ett litet matförråd hemma eller lär dig något nyttigt som hur man konserverar mat eller gör upp eld utan tändstickor.

Trots världens osäkerhet väljer Stefan att fokusera på hoppet. Han vidtar åtgärder för att vara redo för framtiden, men han gör det med en positiv inställning och en vilja att hjälpa andra. Och det är precis den inställningen han vill inspirera dig till.

Självhushållning, en väg till frihet i en osäker värld

I en tid då världen känns allt mer oförutsägbar och systemet vi lever i verkar gynna de få på bekostnad av de många, växer intresset för självhushållning och ett mer självständigt liv. I detta inlägget utforskar vi varför allt fler söker sig till denna livsstil och vilka utmaningar de möter.

Den bedrägliga normaliteten

Det är lätt att bli hemmablind för de orättvisor och absurditeter som präglar vårt samhälle som sker just nu till den nivå i hur normalt allt känns. Vi har länge matats med idén om att hårt arbete alltid belönas, men verkligheten visar en annan bild. Att följa reglerna och anstränga oss ger belöning i livet, men många av oss börja sakta inse att detta inte stämmer.

Ekonomin känns allt mindre som ett system för att försörja oss, och mer som ett riggat kasino där huset alltid vinner. Skillnaden är att huset inte ens låtsas spela rättvist längre. De rika hamstrar rikedomar på ofattbara nivåer, medan hela samhällen kollapsar under fattigdomens tyngd.

Levnadskostnaderna skjuter i höjden medan löner stagnerar, och budskapet från makthavarna är alltid detsamma: Arbeta hårdare, sluta klaga. Det är bara så här det är." Och så länge TV:n fungerar och det finns mat i affärerna är den vanliga Svenssons ofta nöjda nog att bara acceptera läget. Många accepterar detta som "normalt", men frågan vi måste ställa oss är... Borde det vara så här?

Men är det verkligen normalt?

Och borde det vara det? När miljardärer använder världen som sin personliga lekplats och regeringar räddar storföretag medan familjer inte har råd med mat, är det svårt att inte undra om systemet någonsin var trasigt, eller om det snarare var byggt så här från början. Ett spel där du inte är menad att vinna, utan bara fortsätta spela tills du faller ihop av utmattning.

Och tro inte att om något händer i din vardag att du kan förlita dig på hjälp från sociala som många dumdristigt vuxit upp i tron att om du arbetar hårt, betalar din skatt så finns det ett system som hjälper dig om du skulle snubbla i livet. Flertal personer vittnar om att de blivit tvungna till att klara sig själva, sova ute på gatan, i bilen eller liknande scenario både under kortare men även under längre tider som månader.

Självhushållningens lockelse

I detta klimat av osäkerhet och orättvisa börjar allt fler se fördelarna med självhushållning:

Ökad kontroll över den egna försörjningen

Minskad beroende av instabila system

Närmare kontakt med naturen och matens ursprung

Möjlighet att leva mer i linje med sina värderingar

Att odla sin egen mat, producera egen energi och lära sig praktiska färdigheter ger en känsla av trygghet och självständighet som många längtar efter.

Motstånd från etablissemanget

Att vara självförsörjande och skapa ett sunt tänk omkring världen omkring sig är något som sakta börja växa. Men vägen mot självhushållning är inte utan hinder. När fler människor börjar bryta sig loss från systemet och bli mer självständiga, möter de ofta motstånd. Och här är det mest skrämmande i hela kråksången när myndigheter och större aktörer uppmärksammar att fler och fler familjer och Svenssons börjar bryta sig loss från systems och bli självständiga individer så kommer att de komma efter oss.

Regleringar som försvårar småskalig produktion

Negativ medierapportering om så kallade extrema och udda livsstilar om människor som går emot strömmen

Rättsliga åtgärder mot de som lever utanför normen

Social stigmatisering av de som väljer en alternativ väg

Detta motstånd väcker frågor om vem som egentligen gynnas av att hålla människor beroende av det rådande systemet. Många fall runtomkring världen har redan blivit uppmärksammade där homesteaders och preppers blivit stämda trakasserade och tystade för att de valt en annan väg i livet som står utanför den så kallade normala normen av högre aktörer i näringskedjan.

Vägen framåt

Trots utmaningarna fortsätter rörelsen för självhushållning att växa. För att stödja denna utveckling behövs:

Ökad medvetenhet om fördelarna med självhushållning

Nätverk och stöd för de som vill lära sig

Politiskt engagemang för att skydda rätten till självförsörjning

Kreativa lösningar för att navigera runt hinder

Genom att ta steg mot ökad självständighet kan vi inte bara förbättra våra egna liv, utan också inspirera till en bredare samhällsförändring.

Att välja självhushållning är inte bara ett praktiskt beslut, det är ett ställningstagande för en annan typ av värld. En värld där människor har makten över sina egna liv och resurser, och där samarbete värderas högre än konkurrens.

Hur tänker du? Är självhushållning vägen framåt för en mer rättvis och hållbar framtid? Lämna gärna en kommentar i fältet nedan.

Den politiska illusionen och informations kriget

I en värld där självhushållning blir allt mer lockande, är det viktigt att förstå de krafter som formar vår verklighet. Politiken och medielandskapet spelar en avgörande roll i hur vi uppfattar världen och våra möjligheter att påverka den.

Politiken är inte enklare att navigera. Vänster, höger, rött, blått, vi uppmanas att välja sida och tro att våra röster, åsikter och debatter online faktiskt spelar någon roll. Men ju djupare du gräver, desto tydligare blir det att allt är en föreställning, skapad för att distrahera oss medan de verkliga besluten fattas bakom stängda dörrar. Det politiska systemet, som ska representera folkets vilja har blivit en teaterföreställning där partier tycks stå i opposition, men ofta driver samma agenda bakom kulisserna

Verkliga beslut fattas utom synhåll för allmänheten, lagar stiftas som gynnar finansiärer snarare än dig som medborgare.

Systemet sviker oss, det är inte byggt för oss från första början. Ändå fortsätter vi att spela med, övertygade om att allt kommer att bli till det bättre om vi bara väljer rätt sida. Men det blir det inte, och det kommer inte att bli det så länge hela strukturen är utformad för att gynna en värld vi aldrig var menade att vara en del av. Som George Carlin så träffande uttryckte det: "It's a big club, and you ain't in it." Detta citat belyser känslan det utanförskap många upplever i förhållande till de styrande eliterna.

Informationens förvandling

Kunskap har alltid varit makt, men i dagens digitala landskap har information blivit ett tveeggat svärd. Sanningen är inte längre något vi söker, utan något som paketeras, filtreras och serveras i algoritm vänliga ljudklipp, utformade för att göra oss till godtyckliga nickdockor snarare än att vara informerande. Nyheter handlar inte längre om fakta, utan om att hålla oss tillräckligt rädda för att inte klicka bort.

Nyheter fokuserar mer på att skapa rädsla än att informera

Sociala medier skapar eko kammare som förstärker befintliga åsikter

Algoritmer driver "doom scrolling" och håller oss i ett tillstånd av konstant oro

I denna miljö blir det allt svårare att skilja fakta från fiktion, vilket leder till en känsla av desorientering och misstro. Varje informations bit känns vinklad, förvrängd och manipulerad, inte för att hjälpa oss förstå världen, utan för att hålla oss i ett konstant tillstånd av rädsla och förvirring. Och när du inte kan lita på vad du läser, och inte ens vad du ser hur hittar du då fast mark att stå på?

Självhushållning som motstånd

I ljuset av dessa utmaningar framstår självhushållning som mer än bara en praktisk lösning, det blir en form av motstånd mot ett system som ofta känns riggat mot den vanliga människan. Genom att:

Minska beroendet av centraliserade system

Bygga lokala nätverk och gemenskaper

Utveckla praktiska färdigheter och kunskap

Genom att skapa byteshandel av varor och tjänster kan vi skapa öar av stabilitet och mening i en turbulent värld.

Vägen framåt

Att navigera i dagens politiska och informationslandskap kräver vaksamhet och aktivt engagemang. För självhushållare preppers och andra som söker alternativa vägar innebär detta:

Att ständigt utmana sina egna antaganden

Att bygga starka, lokala gemenskaper baserade på tillit och ömsesidigt stöd

Att dela kunskap och erfarenheter för att stärka varandra

Genom att ta kontroll över vår egen information, mat och resurser, kan vi börja skapa den värld vi vill leva i, snarare än att passivt acceptera den värld som presenteras för oss.

Frågan vi alla måste ställa oss är: Hur kan vi använda vår skepticism och vårt kritiska tänkande för att skapa positiv förändring, både i våra egna liv och i samhället i stort?

Klimatförändringar och vår framtid, mellan hopp och verklighet

När det gäller vår gemensamma framtid har vi fått höra att med tiden så kommer vi att lösa alla problem som vi alla ser framför oss. Klimatförändringarna är inte längre en avlägsen hotbild, de är här och påverkar oss redan idag. För oss i Norden, där vi är vana vid kalla vintrar och stabila ekosystem, innebär dessa förändringar en rad utmaningar som kräver både medvetenhet och handling. Vi lever på det ständiga hoppet om att vi fortfarande har tid att göra förändringar, och att det finns lösningar för att bekämpa det som forskarvärlden har varnat eller snarare skrikit om i åratal.

Vad händer med klimatet i Norden?

Norden har redan sett en dramatisk ökning av temperaturerna, särskilt på grund av polar förstärkning. En process där uppvärmningen sker snabbare nära polerna än på andra platser. Sedan förindustriell tid har vissa områden i Norden upplevt en temperaturökning på upp till 10°C, vilket är fem gånger högre än målet i Parisavtalet. Detta har flera konsekvenser:

Golfströmmen och dess påverkan: Golfströmmen, som bidrar till Nordens milda klimat, förändrar sig gradvis. Om den saktar ner eller ändrar riktning kan vi se kallare vintrar i delar av Europa och stigande havsnivåer globalt.

Smältande isar: Minskad is i Arktis och nordliga havsområden leder till att mörkare havsytor absorberar mer värme, vilket förstärker uppvärmningen ytterligare.

Ekosystem under press: Förändringar i temperatur och isförhållanden påverkar marina ekosystem, djurliv och matkedjor.

Tomma löften från makthavarna

Trots att forskarvärlden länge har varnat för dessa förändringar har politiska åtgärder ofta varit otillräckliga. Istället för att ta itu med de grundläggande orsakerna till klimat krisen ser vi:

Symboliska åtgärder: Låt oss vara ärliga, återvinning kommer inte att lösa hela världens problem. Att byta till pappers sugrör kommer inte att upphäva årtionden av miljöförstöring orsakad av företag som hellre ser världen brinna än att offra en bråkdel av sina vinster. Och medan vi argumenterar om personligt ansvar, smider de rika nya planer.

Skuldbeläggning av individen: Fokus läggs på personligt ansvar som återvinning, istället för att adressera den systematiska miljöförstöring som orsakas av stora företag.

Samtidigt planerar de rikaste för en framtid där de själva är skyddade från klimat kollapsen, medan resten lämnas att hantera konsekvenserna. Klimatförändringarna är inte någon avlägsen vision. De är här och de händer nu. Och ändå består svaret från de som har makten bara av tomma löften, utformade för att få oss att känna att vi har kontroll. Samtidigt gör de allt de kan för att pressa ut varenda krona, samtidigt som de hävdar att det är vi som är ansvariga.

Normaliseringen av kollapsen

En av de mest oroande aspekterna är hur vi som samhälle har lärt oss att acceptera detta som normalt:

Uttröttning och distraktion: Vi distraheras av underhållning och vardagsbekymmer medan världen långsamt förändras runt oss.

Gradvis kollaps: Klimatförändringarna sker inte över en natt. Det är en långsam process där små förändringar ackumuleras tills vi står inför oåterkalleliga konsekvenser.

De förbereder sig i tysthet för en värld de vet håller på att kollapsa. Och vågar du gissa vem de planerar att rädda?

Du gissade rätt, det är inte dig eller mig. Det som oroar mig mest är inte bara att allt det här händer, utan att vi har lärt oss att leva med det. Kaoset har normaliserats redan från grundskolenivå då vi får lära oss att ta på våra skygglappar och vara lydiga små barn.

Skolan är skapt för att forma oss till att följa, lyda och inte ifråga sätta och förbereda oss för ett liv i en fabrik där vi ska arbeta livet ut och vara lyckliga för det lilla. Men jag tror att skolan kan bli något mycket mer.

Ekonomiska krascher som alltid berikar de översta 1%. Normaliseringen av korrupta politiker som berikar sig själva medan vi axlar bördan.

De är bara en del av det dagliga bruset, något som känns som vilken dag som helst när det inte borde vara så. Vi har blivit betingade att acceptera kollapsen som bakgrunden till vår existens, att fortsätta som om det är så här livet är menat att vara. Och kanske är det den mest lömska delen av allt. För många av oss är inte ens upprörda över det längre. Det är bara normalt. Så länge folk har mat och Netflix är det osannolikt att de kommer att vakna upp och uppmärksamma vad som pågår.

Och ingen person är farligare än den fria individen, tro mig storebror ser dig även om du tror att bara för att du köpt en bit mark ut i någon urskog och startat ett nytt kapitel i din familjs liv med självhushållning och leva av moder natur att de inte ser. Just nu har de en viss acceptans men tro mig de kommer att komma efter oss när vi minst anar det med dyra advokater, paragrafer, hot och trakasserier.

Men jag tror att det fönstret håller på att stängas, och det blir allt svårare för varje dag som går att hysa hopp om att den här världen kommer att bli bättre. Men det är lite därför som jag ville jag gör det här gäst inlägget för att jag älskar den här gemenskapen så mycket. Som "preppers" erkänner vi vad som händer runt omkring oss, men vi strävar efter lösningar. Och som jag alltid säger, du är inte ett offer. Du behöver inte stanna kvar i en plats av rädsla eller osäkerhet om framtiden.

Det är lätt att känna sig överväldigad, att se på världen och undra om något vi gör verkligen spelar någon roll. Tyngden av allt, korruptionen, ojämlikheten, kaoset det kan kännas för mycket att bära.

Men här är min del av sanningen: Att förstå vad som händer omkring oss är inte en börda, det är en gåva. Om du kan se sprickorna i systemet, om du känner att något är djupt fel, då ligger du redan steget före. Du är vaken i en tid då många fortfarande sover i sin slummer.

Hoppet om en bättre framtid

De nordiska länderna har varit pionjärer inom hållbarhet, med ambitiösa mål för koldioxid neutralitet och innovativa lösningar inom förnybar energi. Sverige planerar exempelvis att nå nollutsläpp senast 2045. Men det krävs mer än bara politiska mål, det krävs handling på alla nivåer.

Vad kan vi göra?

För att möta dessa utmaningar behöver vi agera både individuellt och kollektivt:

Utbildning och medvetenhet: Skolor kan bli platser där barn lär sig kritiskt tänkande, hantering av pengar ur ett vardagsperspektiv samt hållbara livsstilar istället för att bara formas till lydiga arbetare.

Självförsörjning som motstånd: Genom att odla vår egen mat och minska vårt beroende av storskaliga system kan vi skapa lokala lösningar på globala problem.

Politiskt engagemang: Vi måste kräva mer av våra ledare, inte bara löften utan konkreta åtgärder som adresserar klimat krisen på djupet.

En ny värld är möjlig

Det är lätt att känna hopplöshet inför klimat krisen, men det är viktigt att komma ihåg att vi fortfarande har möjlighet att påverka framtiden. Mellan den gamla världens sönderfall och den nya världens födelse finns ett utrymme där vi kan bygga något bättre. Det kräver mod, samarbete och en vilja att tänka annorlunda.

Frågan är: Är vi redo att ta steget?

Hopp och handling i en föränderlig värld

Och låt oss vara tydliga, kollapsen kommer inte plötsligt, med en smäll. Snarare, som vi nu bevittnar, är den gradvis. Det är en långsam upplösning, en värld som urholkar sig bit för bit medan vi är för distraherade, utmattade eller trasiga för att orka stoppa det.

Men om du känner det och du ser det, vet då detta. Det är inget fel på dig, och du är verkligen inte den enda som ser det här. Oron, frustrationen, känslan av att något är djupt och fundamentalt fel, det är inte paranoia. Det är bara att du börjar vakna upp till verkligheten ur det så kallade Matrix systemet.

Praktiska steg mot förändring

Börja där du är: Även små förändringar i vardagen kan ha stor betydelse över tid.

Odla några grönsaker på balkongen eller i trädgården

Lär dig grundläggande överlevnads färdigheter

Minska ditt beroende av storskaliga system genom att lära dig reparera och tillverka saker själv

Bygg gemenskap: Starka lokala nätverk är nyckeln till motståndskraft.

Dela kunskap och resurser med grannar och likasinnade

Starta eller delta i lokala bytesringar eller kooperativ

Organisera workshops för att lära ut praktiska färdigheter

Utbilda dig själv och andra: Kunskap är makt, särskilt i osäkra tider.

Lär dig om permakultur, hållbart jordbruk och naturliga byggmetoder

Dela din kunskap med andra, särskilt yngre generationer

Var en förebild för hållbart leverne i din omgivning

Förbered dig klokt: Att vara förberedd handlar om att vara proaktiv, inte paranoid.

Bygg upp ett lager av förnödenheter gradvis och ansvarsfullt

Utveckla mångsidiga färdigheter som kan vara användbara i olika scenarier

Fokusera på lösningar som är hållbara och regenerativa, inte bara överlevnad

Engagera dig: Även om förändring börjar underifrån, kan vi påverka större strukturer. Stöd organisationer som arbetar för miljö rättvisa och hållbarhet

Så min uppmuntran till dig är detta: Ge inte upp. Kasta inte in handduken. Du har tid att förbereda dig, att vara en en homesteader, prepper eller självhushållare det spelar ingen roll vad du vill kalla det, men det är en start.

Frågor att reflektera över

Hur kan vi balansera förberedelser för svåra tider med att leva fullt ut i nuet?

Vilka färdigheter tror du kommer att vara mest värdefulla i en osäker framtid?

Hur kan du inspirera fler människor att ta steget mot ett mer självständigt och hållbart liv utan att skrämma dem?

Kom ihåg, varje liten handling räknas. Genom att ta ansvar för ditt egna liv skapar du ringar på vattnet som kan leda till större förändringar. Låt oss tillsammans fortsätta att stödja varandra, dela kunskap och bygga en framtid som är värd att leva i. Oavsett vad som kommer.

Du har tid att göra dig redo, och jag hoppas in i ben och märg att jag har fel när jag säger att de kommer att komma efter oss. Även om bästa tiden att förbereda sig var för tre fyra år sedan, så är den näst bästa tiden att förbereda nu.

Oavsett hur trasig världen än kan verka, är framtiden inte huggen i sten. Du är arkitekten bakom vad som kommer härnäst i ditt liv. Och det är något som är värt att kämpa för.

Stort tack till Stefan

Jag vill börja med att tacka Stefan för det kraftfulla och tankeväckande gästinlägget som han har delat med oss. Hans ord har gett mig mycket att reflektera över och hans ord om att ta kontroll över våra egna liv och framtid har verkligen varit inspirerande.

I en tid då det är lätt att känna sig överväldigad av världens utmaningar, är det viktigt att komma ihåg att varje liten handling räknas. Genom att välja ett mer självständigt och hållbart liv, kan du inte bara förbättra ditt egna liv, utan också bidra till en positiv förändring i samhället.

En uppmaning till handling

Till dig kära läsare vill jag innan vi rundar av för den här gången säga, ta hand om dig själv och dina närmaste. Lär dig nya färdigheter och fortsätt att sträva efter en bättre värld. Kom ihåg att förändring börjar inom oss själva och att vi alla har möjlighet att göra skillnad.

Som en liten gest av uppskattning för ditt engagemang, vill jag bjuda in dig att dela dina egna erfarenheter och tankar inom självhushållning, hållbarhet och prepping i kommentarerna nedan. Låt oss fortsätta att stödja och inspirera varandra på denna resa mot en mer regenerativ och resilient framtid.

Tack igen, Stefan, och tack till dig som har tagit dig tiden att reflektera över dessa viktiga frågor tillsammans med oss.

Jag ser fram emot att höra dina tankar och fortsätta denna viktiga dialog tillsammans genom att lämna en kommentar nedan.