Att bli självförsörjande, en resa fylld av överraskningar och lärdomar. Drömmen om att odla sin egen mat och leva närmare naturen lockar allt fler, men vägen till självhushållning är inte alltid en dans på rosor. Varmt välkommen till tredje delen av fem, idag vill jag dela med mig av några insikter som kan hjälpa dig på din resa mot ett mer hållbart liv.
När vi börjar odla egen mat föreställer vi oss som oftast att allt kommer att smaka himmelskt. Att allt kommer att vara av högre kvalitet än vad vi hittar på butikernas hyllor. Kvaliteten kanske med tiden blir högre, men att lära sig äta och tillaga hemodlad mat är en anpassning. Sanningen är att hemodlad mat kan smaka mer annorlunda än vad du är vana vid från butiken. Olika är inte alltid en dålig sak, men det kräver en anpassningsperiod.
Dina hemmagjorda köttbullar kanske inte smakar exakt som Mamma Scans, dina grönsaker kan ha en annan konsistens än de perfekt formade exemplaren från grönsaksdisken och äggen kommer att vara smutsiga men smaka äggigare. Men var inte orolig. Detta är en naturlig del av resan. Dina smaklökar och din familj behöver tid att anpassa sig. Med tiden kommer ni att upptäcka nya, spännande smaker som överträffar allt ni tidigare ätit.
Att involvera barnen
När din familj för första gången planerar att föda upp och slaktar djur för första gången för hushållsbehov, vet också jag att det känns konstigt i början, För hur förklarar man detta på rätt sätt för kanske en flicka på 12 år som vuxit upp på Billys piroger och köttbullar från affären.
För barn som vuxit upp med snabbmat och processade livsmedel kan övergången till hemlagat vara utmanande och inget är verken välkommet eller gott.
Här är några tips:
Involvera barnen i odlingen och matlagningen.
Förklara fördelarna med färsk näringsrik mat.
Var tålmodig och introducera nya rutiner och smaker gradvis.
Försök att göra måltiderna till en rolig gemensam upplevelse.
Den första slakten, en känslomässig utmaning
Att föda upp och slakta egna djur är en av de största mentala trösklarna för många blivande självhushållare. Det är naturligt att känna obehag, särskilt om man har barn.
Här är några råd för att hantera situationen:
Var ärlig och öppen i samtalen med barnen
Förklara livscykeln och vikten av respekt för djuren
Betona att detta ger familjen hälsosam mat och minskar lidande i industriell djurhållning
Låt barnen delta i mån av intresse, men tvinga aldrig
Kom ihåg att denna process är en del av att återknyta till naturen och förstå vår mats ursprung. Med tiden blir det en naturlig del av livet på gården. Avslutningsvis vill jag uppmuntra dig att vara snäll mot dig själv under denna omställning. Ta ett steg i taget, fira framgångarna och lär av motgångarna.
P.S. Varför inte bjuda in grannarna på en "Smaka på gården" middag? Det är ett utmärkt sätt att dela din resa och kanske inspirera andra att ta steget mot ett mer hållbart liv.
Lägg till kommentar
Kommentarer